S:t Gertruds kyrka är med sitt 96 meter höga torn den högsta byggnaden i Gamla Stan, Stockholms gamla stad. Den brukar kallas Tyska kyrkan, eftersom den sedan 1571 har varit kyrka för den tyska församlingen i Stockholm, den äldsta tyska församlingen utomlands.
Tyska Kyrkan, den tyska kyrkan
De äldsta delarna av kyrkan är källaren och den norra muren, som båda härstammar från medeltiden. På den tiden, under Hansans storhetstid, fanns det ett stort antal tyska köpmän i Stockholm som hade organiserat sig i ett gille. Möteshuset för detta St Getruds-gille var föregångaren till dagens tyska kyrka. Efter reformationen upplöstes dock alla gillen under Gustav Vasa 1544 och egendomen, inklusive byggnaden, tillföll den svenska kronan.
Under Gustav Vasa blev Sverige inte bara självständigt utan grundade också en egen luthersk protestantisk statskyrka,Svenska kyrkan. Eftersom den latinska mässan upphörde hölls gudstjänsterna i fortsättningen på svenska - och de många tyskarna i Stockholm ville också fira gudstjänster på sitt språk.
Gustav I beviljade privilegiet för första gången 1558, men de första gudstjänsterna hölls fortfarande i Storkyrka. Det var först 1571 som det gamla rådhuset användes för detta ändamål, som till en början delades med den finska församlingen. År 1607 donerades byggnaden officiellt till den tyska församlingen av kung Carl IX.
År 1638-1642 utvidgades kyrkan avsevärt. Arkitekt för återuppbyggnaden var Hans Jacob Kristler, en byggmästare från Strasbourg , under vars ledning även Ulriksdals slott i norra Stockholm byggdes. Valvet och den södra väggen i det gamla rådhuset revs och byggdes om med en tvåskeppig interiör och ett valv som står på två stora pelare. Dessutom påbörjades byggandet av det första kyrktornet 1613, stod klart 1647 och utrustades med Sveriges första klockspel 1666.
Tyvärr förstördes det första tornet i en brand 1878. Det nuvarande tornet, som ritades av Berlinarkitekten Julius Carl Raschdorff (1823-1914), invigdes sex år senare. Raschdorffs mest kända verk är Berlin-katedralen.
Kunglig ask av Hedvig Eleonora
Till vänster om altaret reser sig majestätiskt den glaserade kungliga logen, som Stockholms stadsarkitekt Nicodemus Tessin den äldre, som kom från Stralsund, lät bygga för drottning Hedvig Eleonora 1672. Tessin var en kunglig arkitekt och som infödd tysk var han medlem av den tyska kyrkan. Drottning Hedvig Eleonora, dotter till hertig Fredrik III av Schleswig-Holstein-Gottorf, var också från Tyskland och deltog därför regelbundet i gudstjänsterna. Monogrammet ovanpå lådan är hennes son Karl XI, som blev myndig och kröntes till kung samma år.
[caption id="attachment_21677" align="alignnone" width="800"] 
Hedvig Eleonoras kungliga loge[/caption]
Düben Orgel
Särskilt under 1600-talet var den tyska kyrkan ett viktigt centrum för kyrkomusik, inte minst tack vare organistfamiljen Dübens arbete. Denna ätt grundades av den Leipzigfödde organisten Andreas Düben, som var organist i den tyska kyrkan från 1625 och kapellmästare vid det kungliga hovet från 1640.
[caption id="attachment_21674" align="alignnone" width="800"] 
Düben-orgeln i den tyska kyrkan i Stockholm[/caption]
Tips: Tysk gudstjänst i Stockholm
Om du är i Stockholm en söndag bör du inte missa gudstjänsten klockan 11.00. Eftersom församlingen organisatoriskt hör till Svenska kyrkan, hålls gudstjänsten också enligt dess liturgi (om än på tyska). Besökare till Stockholm är alltid välkomna.
Wegbeschreibung
- Tunnelbana: Ta den röda eller gröna linjen till hållplatsen Gamla Stan. Därifrån är det bara några minuters promenad.
- Buss: Ta linjerna 2, 3, 53, 55, 57, 76 och 96 till hållplatsen Mälartorget.
